Nu när jag träffat henne.. finner liksom inga bra sätt att förklara. Känner så otroligt starkt för den här tjejen. Hon... jag skulle ge upp allt för henne. Hon är en prinsessa! Hon är den vackraste, vänaste, smartaste, coolaste, mest ödmjuka jag någonsin träffat.
Hon är en sån som man bara vill unna allt gott som finns.
Okej, jag är förälskad. Jag vet. Men jag tror knappt att jag någonsin känt så här för någon någonsin.
Samtidigt vet jag inte om det någonsin kan funka. Är inte bara den där ungen som gör det komplicerat. Finns en massa annat också.
Dessutom är vi två som måste våga.
Fast, som sagt, känns som om jag skulle överge vad som helst för det här.
Kan inte koncentrera mig på något annat just nu. Hur mycket känslor vågar man satsa?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Man måste ju våga för att vinna som det så fint heter.. och om det känns såhär bra så kanske försöka satsa ordentligt och sen se vad som händer?
Oftast ångrar man det man INTE gjorde snarare än det man gjorde. Gör man inget vet man ju inte vad som skulle ha hänt.. gör man något har man iallafall facit.
Herregud. Jag och Lirre borde bli dina personliga rådgivare ;-)
Ååh, lycko mig som har två så vettiga och visa rådgivare! ;-)
Tack för att ni är så söta!
=)
Kan man skriva in rådgivare i CVt och lämna dig som referens???
Låter förvirrat men chansa hellre än att ångra dig i efterhand. Lycka till!
lirre: Absolut! Har alltid drömt om att få vara referens för någon! ;-)
miss e: Tack! Är du aspirant på en rådgivarplats kanske? =)
Skicka en kommentar